En kall vinterdag 1983 samlades 12 personer på Solvalla för att försöka få till stånd ett Riksförbund för B-tränare. Tidigare hade lokala föreningar bildats på Åby, Solvalla, Jägersro och i Norrland i början av 80-talet. På möte deltog bl.a. från Solvalla K-O Jerhamre och Lars Nilsson från Åby i väster kom Lars Boman, Bengt Ceije och Roland Rutgersson från Jägersro Roland Blåsten, Åke Källberg från Norregionens Amatörtränareförening Rune Hedberg, Rudolf ”Rulle” Altin och Leif Karlsson. Denna kväll drogs riktlinjerna upp för det som sedan skulle bli BTR.

En av anledningarna till att BTR bildades var att frågor som rörde hästägare och tränare med B-licens inte fick något gehör inom RST(Riksförbundet för Sveriges Travhästägare). Frågorna kördes över av de stora hästägarna. Både Rune Hedberg och Lars Bohman satt vid denna tidpunkt i RST:s styrelse och insåg efter att ha stångat pannan blodig vid flera tillfällen att B-tränarna behövde en egen förening. Tidigare hade Avelsföreningen och Sleipner bildats som ett komplement till RST.

BTR:s första ordinarie styrelse hade Karl-Olof Jerhamre som ordförande, Leif Karlsson var vice ordförande, Roland Rutgersson kassör och Bengt Solling sekreterare, ledamot var bl.a. Margareta Bendroth. På den tiden så hade varje styrelseledamot en personlig suppleant och bl.a. dessa fanns exempelvis Gunnar Axelryd mannen bakom Express Gaxe.

Värt att nämna är att Roland Rutgersson var kassör under förbundets första 25 år och att Leif Karlsson alltjämt är styrelsemedlem.

Det var Margareta Bendroth och hennes sambo Staffan Philipsson som skapade BTR:s logga.

Efter några år som förbund och efter en hel del interna diskussion så valde styrelse att bli medlem av Svensk Travsport såsom en basorganisation, dvs en intresseorganisation som företräder de aktiva.

1998 bildare de aktiva inom travsporten, basorganisationerna, ett informellt samarbete (BAS) för att ge mer tyngd åt gemensamma frågor.

En röd tråd genom hela BTR:s historia är att vi kämpat för rättvisa inom sporten och sänkta kostnader för de aktiva. En mycket viktig milstolpe blev därför när vi 2011 tillsammans med övriga basorganisationer lyckades driva igenom att ugnhästpremien skall vara lika oavsett om hästen är i träning hos en A-tränare eller en B-tränare.